jacobsjakt

Fick skjuta första älgen för i år idag. Dock satt det långt inne innan den äntligen låg där, eftersom första skottet tog lite lågt. Så det krävdes ett bra ståndarbete av Saika innan jag till slut kunde smyga in och skjuta färdigt den.

 

 

Det börjar ju dra ihop sig till rävlocksäsong nu när brunsten är på väg mot sitt slut och rävarna är hungriga. Därför bestämde jag mig för att dra på mig snödräkten och bege mig ut i skogen.

Klockan var ungefär halv sju när jag hittade mitt pass och mörkret började göra sig påmint. Även temperaturen började kännas i kroppen men det stoppade mig inte, dock tänkte jag att jag inte orkar sitta mer än en halvtimma ikväll och i regel kommer ändå rävarna inom de första 30 minuterna, om de väl ska komma.

 

Jag börjar locka samtidigt som mörkret faller allt snabbare, tills det bara är månen kvar som skiner upp hygget jag sitter vid. Plötsligt, precis när jag tänkt ge upp, ser jag en svart skugga svepa över hygget. En räv! Min puls stiger och jag lyfter till bössan för att vara beredd när den är på väg snett mot mig. Dock anar räven oråd när jag rör på mig och vänder om i ett ögonblick. Men så stannar den upp som för att försäkra sig om vad den såg. Då tar jag min chans.

Samtidigt som skottet ekar över hygget hoppar räven rätt upp i luften innan den landar och försvinner som ett sträck över hygget. Helvette också! Ny bom...

Likt räven måste jag ju försäkra mig om vad jag såg, men efter noggrant granskande av skottplats och en bits spårande kan jag försäkra mig om att räven är oskadd.

 

 

Åkte ut med lite foder till våra kära rådjur idag. Dock tror jag att jag kan vara lite sent ute, men förhoppningsvis hitter några dit!

 

Igår var jag ute med farfar och hans stövare Jack för att försöka skjuta en hare. Även om det var djup snö och det gick tungt för Jack, så tog det bara 15 minuter innan drevet var i full gång.

Bara någon minut efter att skallen börjat eka genom skogen så kom haren springande rakt mot mig och vart inte varse fören den var 3 meter ifrån mig. Eftersom det hade gått så kort stund tyckte jag inte det var lönt att skjuta den, utan hoppades istället att få ett till läge lite senare.

 

Som tur var fick jag det och lyckades, efter många om och men, att fälla haren.

 

 -10 grader, lite lätt snöande och en magisk stövartik. Det var upplägget inför dagens rävjakt.

Efter att Rikards tik, Troja, kommit på det färska rävspåret var det bara en fråga om tid innan räven skulle vara på fötterna. Medans vi satt och väntade i den varma bussen så vart det upptag och innan vi visste ordet av var räven på vägen, 15 meter framför bussen, utan att någon av oss hade tänkt tanken att ställa oss och passa.

Istället för att jakten nästan tog slut innan den börjat så kasstade räven och drevet tog fart på riktigt.

 

Efter att ha passat i ca 30 minuter så kröp räven ner i ett gryt mitt uppe på bergeg, förmodligen eftersom det gick så tungt att springa i den djupa snön.

Så vi tog med oss terriern Vira och knatade dit. Men innan vi var där hade Troja hunnit gräva sig in i grytet och när Rikard äntlingen lyckades dra fram henne för att sedan kunna släppa ner Vira, så kom räven istället ut direkt efter.

Dennis som stod rätt placerd kunde med två snabba skott, samtidigt om han hade terriern i koppel, fälla räven.

 Lyckad jakt!

Var ute och jagade med min far i lördags. Även om vädergudarna var mot oss så hade vi gott hopp om att få tag i älg, särskilt ett ekipage med kalv eftersom det var de ända som fanns kvar på licensen.

Efter bara 10 minuter fick Saika upp och det blev ståndskall i upptaget, men av någon anledning så bröt hon efter bara 5 minuter. Fast istället för att söka upp oss så gjorde hon en lov och tog upp ett nytt ekipage som stack iväg ut ur marken. Som tur var vände det tillbaka och gick och ställde sig på rätt sida rågången ca 1 km från oss.

När började röra oss mot ståndskallet passerade vi spåren från det första upptaget och kunde se att det var ko och kalv, därför vågade vi knappt hoppas på att det skulle vara ytterligare en ko och kalv hon stod och skällde nu.

 

När vi tillslut var inne på 300m så delade vi på oss och pappa gick för att passa av en lyslinje samtidigt som jag fortsatte att smyga på det. Efter att ha smugit en bra stund i det skarpa föret så var jag inne på 45 m. Dock var det så tätt i ungskogen att jag bara kunde skymta något som liknade en älg innan det gick lös och bar av snett ner på pappa. Så för att det inte skulle smita mellan oss sprang jag tillbaka för att antingen stöta det på pappa eller att själv få det på mig. Eftersom min far skjutit betydligt fler älgar än mig i höst kunde jag med glädje se att gångståndet vinklade rakt på mig (fortfarande ovetande om vad det var för djur).

När jag såg på GPS.en att de bara var 60 m ifrån mig kunde svagt börja skymta två djur inne i granskogen där jag stod. Försiktigt höjde jag bössan och såg i kikaren att det var ko och kalv. Direkt började hjärtat slå tre gånger så for och jag tänkt att "bara jag får läge så smäller det".

Sakta fortsatte de att gå rakt mot mig med Saika tätt bakom. När äntligen kalven klev fram i en liten lucka så tvekade jag inte, utan tryckte av direkt.

 

 

Igår var det ännu en älgjaktsdag med klassen. Med tre hundförare på tusen hektarvar var det ju som upplagt för en intressant dag.

Mycket riktigit så vart det upptag nästan direkt och efter bara en liten stund komme ekipaget och sprang rätt på en av de andra hundförana, som med tre snabba skott kunde fälla denna tjur.

 

 

"Dit vi ska finns det riktigt bra med hare och stövartiken vi har med oss ska visst vara väldigt duktig. Så idag har vi alla chanser."

 

Nu blev det ju inte riktigt så även om allt som sades var sant. Det kanske mest beror på att den vita haren inte vill springa på barmark, utan ligger snarare och trycker så länge som möjligt. För även om stövaren hade slag i en och en halv timma lyckades hon aldrig resa den innan klockan närmade sig halv ett och våran hundförare var tvungen att bryta.

Men förhoppningsvis kommer det fler chanser!

 

Måndag: Under förmiddagen hade vi klappjakt med årskurs 1 på hare och räv. Vi gick två stycken såtar, men tyvärr var det bara älg och rådjur som ville visa sig.

På eftermiddagen släppte vi Tobbes vaktel/ gråhunds korsning, som då fick tag i två stycken rådjur och började driva dem. Efter ca 20 minuter så small det hos Philip Larsson (årskurs 2) det visade sig att han skjutit sitt första rådjur. Ett kid.

 

Tisdag: Denna dag var det rådjursjakt med drivande hund som stod på schemat. Så årskurs 2 och 3 gav sig iväg till Gunmark för att pröva lyckan. Dock vart det bara ett kortare rådjursdrev på hela dagen samt ett rävdrev som dessvärre drog ut ur marken.

 

Onsdag: Vi i årskurs 3 åkte till Järvträsk för att prova locka älg. Men tyvärr blåste det så mycket att det var svårt att få ut ljudet. Så även denna dag kom vi hem tomhänta...

 

Torsdag: Jaktledigt.

 

Fredag: Ett nytt försök för årskurs 1 att klappa fram någon hare eller räv till oss andra under förmiddagen. 

Denna gång gick det bättre eftersom det fick fram en räv i pass, men avståndet var lite väl långt för min klasskamrat Dennis som gjorde helt rätt i att avstå från skott.

 

När jag under eftermiddagen var på väg hem från Burträsk bestämde jag mig för att fara och kika om det satt upp några Orrar och spelade på en plats där jag vet att de brukar hålla till. Eftersom jag ändå hade bössan med mig så parkerade jag en bit därifrån och smög försiktigt dit. Till min glädje kunde jag se att det satt uppe minst tre stycken så jag vek försiktigt ut benstödet, la mig sakta ner och tog sikte på den tupp som satt närmast mig. När jag kände mig redo så tryckte jag av och tuppen föll i backen.

 

 

 

Var ute med skolan och jagade älg i Järvträsk idag. Tyvärr var varken väder eller jaktgudarna på våran sida.

 

Var ute och jagade älg i Järvträsk med klassen idag.

Morgonen började trögt och det kändes som om det inte fanns en älg inom den närmaste milen. Men efter ett par timmar fick Dennis en stor tjur i pass, utom skotthåll. Så då bestämde vi att Benny skulle släppa sin hund Raja på spåret. Det dröjde inte lång tid alls innan Rajas ståndskall ekade genom skogen, dock övergick det sakta i ett gångstånd som rundade passarkedjan och drog sig bort mot rågången.

Därför meddelade Tobbe att jag skulle skynda iväg för att kunna genskjuta det innan det hann smita ut.

 

När jag, halvspringade, hade hunnit halvägs tyckte jag att det lät inne i skogen snett bakom mig. Till min stora förvåning kunde jag se Ko, kalv och en liten tjur bara 20 meter ifrån mig. Men innan jag hann reagera hade de redan vänt om och försvunnit in i skogen igen.

Eftersom det där bara var några andra älgar så fick jag skynda vidare till ett pass längre bort där Raja förmodligen skulle komma med sina älgar.

 

 

Mycket riktigt så dröjde det bara en liten stund efter att jag satt mig innan det började braka inne i skogen och två älgar skymtade i myrkanten. Ko med en kalv visade det sig att det var och avståndet ca 80 meter. Jag väntade tills båda älgarna var helt framme innan jag visslade och nöp till på kalven, som tecknade och gick i backen efter 30 meter.